Imam Alis (fvmh) mod

Egenskapen mod är en av de grundläggande pelarna för själsliga dygder. Att ha mod betyder att man inte är skakig i seriösa och skrämmande spörsmål. Dess fullständiga manifestation och dess sanna mening var Alis existens.

Enligt historikers rapporter var Alis (fvmh) färg svartmuskig, hans välsignade ögon stora och tilldragande, hans ögonbryn sammanslutna och grova, hans tänder starka och vita som pärlor. Hans händer, knän och underarmar var oändligt starka och dess kött komplext och starkt och han var känd hos araberna för hans stora knän och starka muskler.

Imam Ali (fvmh) var medellång och hela hans kropps kött var starkt och tränat och verkade vara hårt som stål. Generellt sett hade han en balanserad hälsa och kroppsutveckling och han var stark till dess yttersta grad. Historiker är allmänt övertygade om att Alis (fvmh) mod och styrka var exklusiv bland alla araber. Hans far Abu Talib fick honom att brottas med arabiska ungdomar och Ali (fvmh) brottade ned dem med en förträfflig hastighet trots att han var mycket yngre än dem.

Det har återberättats från Zubayr ibn Awwam att han bedyrade och sa: Jag har inte blivit rädd för någon modig man i något krig förutom när jag stod framför Ali (fvmh), för då tappade jag bort mig själv av extrem rädsla. Det var inte bara Zubayr som blev skrämd av att stå framför honom, snarare fruktade alla starka kämpar och krigsherrar att föreställa sig att möta honom och de ansåg sig inte vara större än honom. En poet sa väldigt bra:

Alis (fvmh) styrka var till den gränsen att när en krigare såg honom tog rädsla över hela hans existens och alla former av motståndkrafter och attacker tillintetgjordes av  hans styrka och med fullständig hjälplöshet svingade hans svärd hetsigt så pass att Imam Ali (fvmh) frågades: ”Pojke! Har du varit överlägsen över andra krigare i någonting?” Då svarade han: ”Jag har inte mött någon utan att han hjälpt mig mot hans egna liv.” (Seyyed Razi (fvmh) sa när han letade efter Imamens ord att Hans Excellens menade att hans majestät skulle ta plats hos [människors] hjärtan)

(2) Hans mod och uppoffringar i krigen tillsammans med Profeten (fvmh) fick alla att häpna och bli förvånade. Hans sovande (i Profetens säng (fvmh)) natten då Profeten utvandrade talar om för oss om att han hade ett starkt hjärta och en stor själ. För folk är det omöjligt att begripa Alis (fvmh) fasthet i stridsscener gentemot fiendens gemensamma attacker. Muawiya[1] skrev ett brev till Hans Excellens för att upplysa honom om att han hade förberett en ofantlig armé för att strida mot honom. Tarmah sa till Muawiya: ”Att du skrämmer Ali med kvantitet och mångfald är som att skrämma en anka med mycket vatten!”

I en samling hos Yazid kritiserade Imam Sajjad (fvmh) en predikan där Yazid presenterade sig själv och hänvisade till några av Alis (fvmh) egenskaper och dygder och sa: ”Jag är son till den som är starkare, modigare och har orubbligare viljestyrka och beslutsamhet än alla. Han var som ett modigt lejon när det var krig och spjuten kastades och deras hästryttare närmade sig, då jämnade han dem som en vetekvarn och splittrade dem såsom  en kraftig vind blåser bort torra löv.

Denna beskrivning som den fjärde Imamen gjorde om sin storartade och modige farfar var inte p.g.a. kärlek och familjerelation, snarare var det en oförneklig sanning som en Imam sa om en annan Imam och som hade mer förståelse om hans status och position.

Sheikh Mufid har ansett att Hans Excellens mod var en form av mirakel och skriver: ”Ingen erfaren krigare har skådats som alltid vinner i krig, snarare vinner han ibland och ibland så förlorar han även, och ingen modig krigares svärdshugg har varit sådan att fienden dör p.g.a. dess skada, snarare dör de ibland och ibland överlever de. Historien har inte bevittnat någon sådan person förutom de Troendes ledare (fvmh) som vann över varenda person som stred mot honom och dräpte dem med ett enda svärdhugg. Detta är en av anledningarna till att han är unik och särskiljer sig från resten. Gud har hela tiden och överallt ändrat på sakers naturliga process m.h.a. honom och hans existens är en av Guds, den Upphöjdes klara bevis och tecken.

Alis (fvmh) hjärtas styrka som har sitt ursprung i hans tro och övertygelse har inte skådats hos någon människa. En dag i kriget Siffin satte han på sig en mask och som en okänd person bad han om att få möta en motståndare framför de syriska rankerna. Efter att han hade dödat en grupp av syriska motståndare sa Muawiya till Amr ’As: ”Vem är denna modiga person med starkt hjärta?”

Amr sa: ”Antingen är det Abdullah ibn Abbas eller så är det Ali själv.” Muawiya sa: ”Hur går det att urskilja detta?”

Amr sa: ”Ibn Abbas är en modig man, men han kan inte stå emot arméns gemensamma attack och med denna kvantitet. Beordra hela armén att attackera så att de anfaller denna krigare kvickt! Om han vänder sig om är det Ibn Abbas och om han står stilla och stannar kvar är det Ali, eftersom Ali retirerar inte om alla araber skulle attackera honom, och inte minst om din armé skulle göra det.”

Muawiya prövade detta genom att beordra om attack och hela armén började att gå framåt, men krigaren stod stilla som ett berg gjort av stål och stannade kvar på sin plats. Då förstod de att det var Ali (fvmh) stred. Därmed beordrade de för reträtt.

När Alis (fvmh) röst blev högljudd på krigsfältet förvandlades modiga krigares hjärtan och mod till vatten och hela deras existens började på att darra. I krigen Jamal och Siffin brukade han ensam ofta attackera fiendens armé och splittra deras led.

Enligt Alis (fvmh) vänner och fiender var han Karrar (den som attackerar och inte viker sig) och inte någon som rymmer, Guds Lejon, Segraren och Segraren över alla Segrare. Hans Excellens skyddsväst var som ett förskinn endast med några ringar på hans axlar som satt fast i varandra. Han saknade fullständigt en skyddsväst på ryggen. De frågade honom om anledningen till detta varpå han svarade: ”Jag kommer aldrig att vända ryggen till fienden, därmed är jag inte i behov av en skyddsväst för ryggen.”

Sa’di sa: ”En man som har satt på sig en skyddsväst för att gå ut i krig, må han inte vända ryggen till krig.”

I ett av krigen frågade Alis (fvmh) generaler Hans Excellens: ”Om det skulle bli en förlust och våra led faller samman, var kan vi då hitta dig? Det skulle vara bra om en mötesplats bestämdes innan så att alla kan samlas där efteråt.” Ali (fvmh) sa: ”Vartän ni lämnar mig kommer jag att vara precis där och jag kommer inte att lämna min plats.”

Källor:

• • Bihar al-Anwar, vol. 45, s. 138

• • Ershade Mofid, vol. 1, sektion 3, avsnitt 56

• • Amali Sadoq, samling 32, tradition 4

• • Kashf al-Ghammah, s. 73

• • Muntaha al-Amal, vol. 1, s. 44

• • Nahj al-Balaghah, tal 5

[1] Muawiya var Abu Sufyans son, och var alltid fiende med Profeten (fvmh) och hans familj. Han blev officiellt muslim i slutet av Profetens liv.