Förbud mot att fantisera om Guds natur

Religionens ledare har alltid förbjudit oss från att tänka på Guds, den Stores natur. Detta är p.g.a. att Sanningen Självs magnifika oändlighet är större än det att människans begränsade och otillräckliga intellekt kan förstå och uppfatta Honom. I en del av Imam Alis (fvmh) tal har följande nämnts:

”Om människors fantasier vill sträva efter att förstå en del av Guds makt, och hjärtan, förälskade i Kärleken, vill sträva efter att förstå Hans egenskaper, och intensiva tänkanden, långt ifrån vetenskapsmäns viskningar, vill sträva efter att rulla upp Hans djupa och himmelska doldhet, och intellektet, med en obeskrivlig strävan och via ytterst smala och delikata vägar, vill begripa Hans natur, kommer Handens Makt att putta tillbaka allihop, samtidigt som de i det fördoldas mörker söker skydd hos Gud, den Prisade, för att bli fria, och med hopplöshet och erkännande av deras oförmögenhet att förstå Guds natur, återvänder [till verkligheten om att] det inte går att förstå Honom med människans otillräckliga förnuft och att Hans prakt och skönhet inte finner någon väg i tänkande människors hjärtan.”